Idén bakom KVA-uppgifter
I KVA (kvantitativa jämförelser) ska du avgöra relationen mellan Kvantitet I och Kvantitet II. Ofta räcker det inte att bara räkna, utan du måste analysera vilken information som faktiskt är given.
Ett centralt verktyg är motexempel:
- Om du kan hitta ett exempel där I > II och ett annat exempel där II > I (eller där I = II), då kan relationen inte bestämmas entydigt.
- Då är svaret D: informationen är otillräcklig.
Varför positiva tal spelar roll (men inte räcker)
I uppgiften sägs att summan av positiva tal är lika med summan av positiva tal.
Låt summan vara , där . Då gäller att det finns positiva tal och sådana att
Viktigt: För en given summa kan man dela upp i olika många positiva delar.
- Du kan alltid skriva som en term: .
- Du kan också skriva som två positiva termer: .
- Eller som flera positiva termer: (totalt gånger).
Det betyder att samma summa inte bestämmer hur många positiva tal som ingår. Därför kan vara större än, mindre än eller lika med .
När använder man detta på högskoleprovet?
Använd motexempelmetoden när:
- Du jämför två storheter men får bara en relation (t.ex. ”summorna är lika”, ”produkten är konstant”, ”medelvärdena är lika”).
- Du misstänker att flera olika situationer kan uppfylla villkoret.
Standardstrategi för KVA med okänt antal eller okända värden
- Översätt texten till ett matematiskt villkor.
- Fråga: Kan villkoret ge bara en relation mellan I och II?
- Testa minst två olika uppsättningar tal som uppfyller villkoret.
- Om relationen mellan I och II ändras mellan exemplen → D.